Luleåbiennalen 2020:
Tiden på jorden / Time on Earth
21.11.2020~14.2.2021

Information

Sista chansen att ta del av Luleåbiennalen 2020: Tiden på jorden

Onsdag 10 februari, kl 16~20 samt lördag 13 februari–söndag 14 februari, kl 12~16
Galleri Syster håller öppet. Grupputställning med Augusta Strömberg, Susanna Jablonski och Ana Vaz.

Torsdag 11 februari– söndag 14 februari, kl 12~16
Havremagasinet länskonsthall i Boden håller öppet. Grupputställning med Beatrice Gibson, Susanna Jablonski, Birgitta Linhart, Fathia Mohidin, Charlotte Posenenske, Tommy Tommie och Danae Valenza.

Lördag 13 februari–söndag 14 februari, kl 14~18
Det gamla fängelset Vita Duvan håller öppet med Maria W Horns hyllade Elektroakustiska komposition "Den vita duvans lament"

Lördag 13 februari, kl 15~19
Konstnären Markus Öhrn och poeten David Väyrynens ljudinstallation "Bikt" ställs ut på isen nedanför Residensgatan i Luleå. Lyssna till ljudsatta vittnesmål av den äldre generationens tornedalskvinnor.

Boka gärna ditt besök via Billetto. Drop in i mån av plats!

För er som inte har möjlighet att ta del av Luleåbiennalen på plats arrangeras också en avslutningshelg online med en fullspäckad radio-show) ledd av biennalens curatorer. Här kommer du kunna ta del av konstnärsamtal, ljudverk och specialskrivna essäer!

Luleåbiennalens utställningar på Norrbottens museum, Luleå konsthall, Välkommaskolan i Malmberget och Silvermuseet i Arjeplog förblir stängda.

Introduktion till Vad kostar järnet?
Rikard Heberling
Uppsättningen av *Vad kostar järnet?* på Tollare folkhögskola i augusti 1939. Bilden publicerades i *Folket i bild*, nr 50, 1959 (i samband med Erwin Leisers artikel ”Brecht i svensk landsflykt”). Okänd fotograf.

Utgångspunkt för detta nummer av Lulu-journalen är den tyska dramatikern Bertolt Brechts enaktare Vad kostar järnet? (Was kostet das Eisen?), som vi här publicerar i en första fullständig svensk översättning. Pjäsen är en allegori över Sveriges handlande vid tiden för andra världskrigets utbrott. I fokus är den svenska exporten av järnmalm, som bidrog väsentligt till Nazitysklands mobilisering samtidigt som Sverige förklarade sig neutralt inför den militära utvecklingen.

Pjäsen tillkom under perioden då Brecht bodde i Sverige mellan april 1939 och april 1940. Dessförinnan hade han bott sex år i Danmark, dit han hade kommit som politisk flykting efter nazisternas maktövertagande i Tyskland 1933. I Danmark levde Brecht med sin familj, skådespelaren Helene Weigel och deras två barn, samt medarbetarna Ruth Berlau och Margarete Steffin.

Den aggressiva expansionspolitik som Nazityskland förde under året 1938 gjorde Brechts tillvaro i Danmark alltmer osäker. Nazityskland annekterade Österrike i mars, och i oktober införlivades Sudetenland från Tjeckoslovakien. I mars 1939 ockuperades ytterligare områden i Tjeckoslovakien. Brecht sökte visum i USA men besked dröjde. I stället vände han sig till Sverige. Hans kontakter i svenska Spanienkommittén, bland andra författaren Henry Peter Matthis och den socialdemokratiske riksdagsledamoten Georg Branting, hjälpte honom med ansökan. Sveriges restriktiva flyktingpolitik och den rådande kommunistskräcken var inte till Brechts fördel, men till slut beviljades han visum genom en officiell inbjudan från Amatörteaterns Riksförbund och Stockholms studentteater. Brecht fick en förfrågan om att hålla föredrag om ”folkteater, amatörteater och experimentteater” och att tillsammans med Weigel arbeta med amatörteatergrupper. I slutet av april reste han med familjen, Berlau och Steffin till Sverige, där de bosatte sig på Lidingö utanför Stockholm.

En första version av Vad kostar järnet? låg färdig i juni 1939. Under sommaren arbetade Berlau och Brecht med en uppsättning av pjäsen inom ramen för en kurs för amatörteaterledare på Tollare folkhögskola utanför Stockholm. Berlau stod för regi. I sina memoarer menar hon att Brecht fann resandet till repetitionerna ansträngande och därför överlät ansvaret till henne. Att Berlau talade danska underlättade arbetet eftersom pjäsen skulle uppföras på svenska. Till omständigheterna hör också att Brechts uppehållstillstånd var villkorat med att han inte fick uttrycka något som kunde irritera den pressade relationen mellan Sverige och Nazityskland. Med tanke på pjäsens innehåll är det begripligt att Brecht distanserade sig till uppsättningen. Detta speglas även i valet att låta pseudonymen John Kent – den förmodade ”engelsmannen” i pjäsens inledning – stå som författare. Enligt Arne Lydén, som deltog i uppsättningen, framkallade pjäsen också reaktioner som kunde hota Brechts uppehållstillstånd. ”Va fan, ska en utlänning komma och lägga sig i våra affärer!”, lär någon i publiken ha uttryckt sig. Liknande åsikter hade yttrats i dansk press några år tidigare i samband med uppsättningen av Rundskallarna och spetsskallarna, en satirisk skildring av Nazityskland och rasbiologin. Flera röster, i såväl nazistiska som borgerliga tidningar, menade att pjäsen äventyrade dansk-tyska relationer och begärde att Brecht skulle utvisas.

Vad kostar järnet? hade premiär på Tollare folkhögskola i augusti 1939. En av åskådarna, Sture Bohlin, skulle senare beskriva föreställningen som ”smått chockerande. De agerande uppträdde i stora papiermachémasker, rena karnevalsfigurerna, vilket gjorde varje försök till personlig rollgestaltning tämligen omöjligt. Meningen härmed var, att den enskilde aktörens sätt att ge karaktär åt sin roll inte skulle föra in något ovidkommande element i konfliktens matematiskt klara konsekvenser. Den enskilda rollen representerade icke någon enskild typ av människa, den representerade en kollektiv faktor i händelseutvecklingen.”

Samtidigt som pjäsen spelades var förberedelserna inför kriget i sitt slutskede. Den 23 augusti undertecknades den tysk-sovjetiska ickeangreppspakten, som banade väg för invasionen av Polen och andra världskrigets början den 1 september. Den svenska järnmalmsexporten till Nazityskland pågick fram till 1944.

Uppsättningen i augusti 1939 var den enda som gjordes under Brechts livstid. Utkast till pjäsen hittades efter Brechts död och publicerades först 1966 i Gesamtausgabe: Stücke 13. Utgåvan innehåller även enaktaren Dansen, som tillkom samtidigt som Vad kostar järnet? och handlar om Danmarks relation till Nazityskland vid samma tid. I samband med enstaka uppsättningar i Sverige har det gjorts adaptioner till svenska av bland andra Ingegerd Bergström och Gustaf Dannstedt. I Herbert Grevenius och Ulla Olssons tolkning uppfördes Vad kostar järnet? som hörspel i Sveriges Radio 1980. Men en fullständig svensk översättning av den tyska originalutgåvan har hittills inte funnits tillgänglig, vilket har motiverat den föreliggande tolkningen av Jörgen Gassilewski.

~

Litteratur:

Sture Bohlin, ”Bert Brechts sverigetid”, Stockholms-Tidningen, 10/9 1959.
Bertolt Brecht, Werke: Große kommentierte Berliner und Frankfurter Ausgabe: Stücke 5, Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1988.
Brecht-Handbuch 1: Stücke, red. Jan Knopf, Stuttgart: Metzler, 2001.
Brechts Lai-tu: Erinnerungen und Notate von Ruth Berlau, red. Hans Bunge, Darmstadt: Luchterhand, 1985.
Herbert Grevenius, Brecht – liv och teater, Stockholm: Sveriges Radio, 1964.
Jan Olsson, ”Kontakte Brechts mit schwedischen Theatergruppen”, Nerthus, vol. 3, 1972.
Willmar Sauter, Brecht i Sverige, Stockholm: Akademilitteratur, 1978.

Radio 65.22 är ett tvärsnitt av biennalens tema och innehåll som förstärker och tillgängliggör skrivna texter, gestaltade situationer och konstnärliga röster. Radio 65.22 möjliggör också för dig som inte kan uppleva Luleåbiennalen på plats i Norrbotten att ta del av valda delar av årets aktiviteter. Vi vill skriva in oss i en experimentell och utforskande radiotradition där själva mediet blir en plattform för vår idé om radio och dess förmåga att skildra och avspegla vår omvärld. Radio 65.22 får till uppgift att på ytterligare sätt berätta om verkligheten, som kanske inte är möjligt genom bilden eller texten.

Under Brottstycken: Tiden på jorden presenteras radioprogram och ljudverk i olika genrer och former som på ett eller annat sätt är ett utsnitt ur årets biennal. Platsens ande är ett turnerande litteratursamtal om språk och plats. Under ledning av kulturjournalisten och författaren Kerstin Wixe söker vi upp platser som varit avgörande för en författares berättelser eller bär berättelsens historia. Även DeKonstruktion handlar om plats: en serie program som utspelar sig i Malmberget. Vävda sånger är en fördjupande serie radioprogram som accentuerar sången, röstens och berättandets roll i skapandet av nya världsbilder och -ordningar. Vävda sånger har producerats i samarbete med Statens konstråd.

Lyssna, begrunda, njut!